Jag kan bli så sjukt irriterad på allt daltande hit och dit. "Nej min häst kan inte gå i den hagen för han kan snubbla på alla stenar" eller "nej min häst måste stå inne såfort det regnar lite för annars kan han bli förkyld". Man blir ju less för mindre...

Jag förstår inte hur människor som är så tänker. Det är både jävligt egoistiskt och löjligt att tänka att ens häst alltid ska ha det "bästa" och de andra hästarna är det inte så viktigt med. Hästar är hästar och ifall det är någonting som krånglar till det i deras tillvaro så är det vi och våra dumma ideér. Varför skulle det inte gå att ha två hästar i samma hage? Bara för att den andra hästen säger ifrån när den ena närmar sig dens höhög? Det är ju naturligt! Hästar har precis som alla andra djur instinkter och det som är viktigast för dom är att överleva, dvs. att deras hö är deras hö. Självklart ska man inte ha hästar som går in för att skada varandra i samma hage, men om det tjaffsas lite ibland är det ingen fara. Men oj nu hade jag fel, jag glömde ju bort att hästar var gjorde av porslin...

Det är klart att jag tycker om min häst och jag bryr mig sjukt mycket om honom. Men jag är less på att få sneda blickar och förvånade blickar när folk frågar om min häst verkligen ska går på natten fastän det är så kallt (typ 14 grader) och jag svarar: Jadå det är ingen fara, jag drar på honom ett täcke bara så klarar han sig. För varför skulle han inte klara av det? Han trivs mycket bättre ute och dessutom är det lättare för honom att hålla värmen när han går ute och kan käka å röra på sig.

Nej usch. Lägg ner all porslinshästtjaffs och se eran häst som det är, en undebar individ, en häst.