Musik är livet.

Jag läste ett inlägg på Dressyrmupparnas blogg för några veckor sen då de tog upp ämnet "Musik på hästryggen". Och det blev ett himla liv om att det var dumt och oansvarigt för att man inte hörde vad som hände runtomkring å kunde ramla av och dö å allt var det var.

Om jag rider ensam så rider jag alltid med musik i öronen. Oavsett om jag rider ute i skogen eller i ridhuset. Jag känner mig mycket lugnare och dessutom blir allting så himla mycket roligare om man rider med musik. Jag rider sällan på speciellt hårt trafikerade vägar och om jag gör det så har jag såklart inte speciellt hög volym. Har alltid musik i öronen eller på radion i stallet, allting går så mycket snabbare då. 

Jag skulle aldrig bestraffa min häst för att den blev rädd för någonting, och om det smäller eller vad som helst så blir den ju rädd oavsett om jag har musik i öronen eller inte? Ibland är det till och med så att jag rycker till utan att Isac ens har reagerat och då stressar jag upp honom istället. Dessutom inbillar jag mig att han blir lugnare om jag är avslappnad, och det är jag verkligen när jag lyssnar på musik. Och förresten så är Isac den enda jag kan sjunga för utan att han klagar ;)

Vad tycker ni?




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0